Kompetensförsörjning

Jobben för unga finns bland annat på taken visar årlig rapport

Det är inte bara tak- och tätskiktsbranschen som har svårt att rekrytera nya medarbetare. Bland Svenskt Näringslivs 60 000 medlemsföretag har sju av tio problem att hitta personer med rätt kompetens. - Det är det största hindret för tillväxt i Sverige, säger Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Samtidigt visar Svenskt Näringslivs årliga rapport Gymnasiepejl att de som går yrkesprogrammen på gymnasiet enklast och snabbast får jobb efter examen.

- Många av de cirka 130.000 unga som är arbetslösa idag skulle inte behöva vara det om de gjort ett annat utbildningsval, det vill säga gått ett yrkesprogram.

Till detta kan läggas, framhåller Johan Olsson, att det kommer behövas tjugo tusen fler elever som går yrkesprogrammen varje år framöver för att möta behoven av arbetskraft hos svenska företag.

- Om vi ska klara av dessa utmaningar är det viktigt att alla berörda parter jobbar tillsammans på flera olika fronter.

Förutom den roll som Svenskt Näringsliv och andra liknade aktörer har lyfter Johan Olsson fram skolorna, lokala och nationella politiker samt de lokala näringsliven runtom i landet.

- Inom Svenskt Näringsliv arbetar vi kontinuerligt för att göra våra politiker medvetna om de kompetensbehov som finns. I detta ingår att få dem att förstå att företagen i respektive bransch, som exempelvis tak och tätskikt, behöver få vara med och påverka utbildningarnas innehåll, upplägg och struktur.

En efterfrågad förändring som Svenskt Näringsliv och andra verkat för och som förhoppningsvis kommer att bidra till detta är att gymnasiala utbildningar från och med 2025 inte enbart ska utformas efter elevernas önskemål, utan även utifrån arbetsmarknadens behov.

Lyckat försök med branschskolor

Apropå möjligheten att påverka berättar Johan Olsson om en nyligen genomförd försöksverksamhet med så kallade branschskolor som har inriktningar mot vissa specifika yrken.

- Projektet har bedrivits med stöd via statsbidrag från Skolverket på flera platser i landet. I Göteborg med inriktning mot yrket golvläggare, i Katrineholm mot plåt och vent och i Åsbro mot distributionselektriker.

Förhoppningen är att framöver kunna starta ytterligare branschskolor med ännu fler inriktningar

- Här kan man förstås tänka sig att det vore lämpligt att starta en branschskola för tak och tätskikt. Jag skulle starkt rekommendera Sveriges Takentreprenörer och takföretagen att uppvakta Skolverket om detta, säger Johan Olsson.

Tanken med branschskolorna är att de ska fungera som en förlängning och fördjupning av det allmänna bygg- och anläggningsprogrammet på gymnasiet.

- Säg att en elev går bygg och anläggning på sin lokala gymnasieskola. Han eller hon kan då välja att åka iväg en period och göra sin fördjupning mot exempelvis yrket takmontör på branschskolan som har den inriktningen.

"Det kostar både tid och pengar för takföretagen när de själva tvingas utbilda sina takmontörer. En bättre väg är att skapa fler utbildningar som möter deras kompetensbehov, så att de i högre grad kan fokusera på det som de är bäst på, det vill säga att lägga tak."

Johan Olsson - Policyexpert kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv

Annons

Fler utbildningsvägar behövs framåt

För att inte alltför stor del av utbildningsansvaret ska ligga på enskilda företag i form av lärlingsprogram och liknande är det avgörande framåt att det finns branschskolor och andra vägar till yrket takmontör och övriga kompetenser i byggbranschen

- Det kostar både tid och pengar för takföretagen när de själva tvingas utbilda sina takmontörer. En bättre väg är att skapa fler utbildningar som möter deras kompetensbehov, så att de i högre grad kan fokusera på det som de är bäst på, det vill säga att lägga tak.

Johan Olsson berättar att SCB har beräknat att år 2040 kommer det, om inget görs nu, saknas 230.000 yrkesutbildade personer i Sverige. Man har dessutom uppskattat att den bristen kan komma att kosta mellan två till tre miljarder per vecka i produktionsbortfall.

- En stor utmaning för mig och andra som arbetar med kompetensförsörjning är att få unga människor att välja ett praktiskt yrke. Det är generellt sett svårare idag. En pusselbit är också skolornas studievägledare, som behöver bli bättre på att hjälpa unga att göra mer medvetna val till gymnasiet.

Ett smart val att välja en yrkesutbildning

En variabel för att kunna möta kompetensbehoven framåt, betonar Johan Olsson, är att inte fokusera för mycket på intresse hos eleverna, utan även trycka på att en yrkesutbildning är ett smart val som innebär en stor möjlighet att snabbt få ett bra jobb efter examen.

- En konstant del av vårt uppdrag inom Svenskt Näringsliv är att jobba för att förbättra bilden och höja statusen kring yrkesutbildningarna. Vi vill komma ifrån default-utgångspunkten som gör att eleverna oftare tenderar att välja teoretiska utbildningar.

Alltför många känner dessutom inte till att yrkesprogrammen på gymnasiet numera också är högskoleförberedande.

- Det ger ju möjlighet att läsa vidare, efter exempelvis några år som takmontör. Kanske för att då starta eget takföretag eller ta sig an andra nya utmaningar.

Om Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv är en svensk arbetsgivarorganisation som företräder näringslivet i Sverige och som samlar 60 000 företag och 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer.

Om Gymnasiepejl
I Gymnasiepejl presenterar Svenskt Näringsliv varje år statistik och data från Statistiska Centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometerns kvalitativa enkätstudier bland cirka 15.000 15-24-åringar. Syftet är att öka kunskapen om varför unga gör sina programval, hur de ser på sin utbildning och vad de önskar jobba med efter examen.