Sveriges Takentreprenörers auktorisation

Historien om auktorisationen som lyft en hel bransch

I nära trettiofem år har Sveriges Takentreprenörers auktorisation bidragit till hög kompetens och professionalism hos tak- och tätskiktsföretagen i vårt land. - Kraven för att erhålla och behålla sin auktorisation är fortfarande unika, säger auktorisationens grundare Ulf Wernquist, tidigare ordförande i Sveriges Takentreprenörer.

För att förstå bakgrunden till skapandet av Sveriges Takentreprenörers auktorisation tar Ulf Wernquist oss tillbaka till 1983, året när branschorganisation Sveriges Takentreprenörer bildades, som då hette TIB.

- Vid den här tiden på åttiotalet kämpade vi fortfarande med att det tyvärr fanns en hel del negativa uppfattningar om yrkesmännen som jobbade på taken och som då kallades taktäckare.

Ulf Wernquist berättar att taktäckarna inte alltid var välkomna i dåtidens byggfuttar och att de ibland fick byta om och äta lunch i sina bilar.

- Ett steg som tidigt togs var att byta ut namnet taktäckare och införa begreppet takmontör. Det bidrog till en positiv vändning kring hur yrket uppfattades. Yrkets status stärktes sedan ytterligare genom att vi skapade en montörsutbildning. Före den fanns ingenting. Montörsutbildningen innebar att den enskilde takmontörens kompetens kunde ökas och verifieras på ett sätt som inte varit möjligt innan.

Syftet med att en specialiserad utbildning för takmontörerna, understryker Ulf Wernquist, var att höja nivån och statusen på hela tak- och tätskiktsbranschen.

- Redan från start och även idag fortsätter montörsutbildningen att stärka de takföretag vars medarbetare har gått utbildningen, vilket förstås även gynnar beställare och slutkunder. Att satsa på utbildning gör också att medarbetarna känner sig sedda, uppskattade och värdefulla, vilket bidrar till att de blir motiverade utföra sitt jobb på bästa sätt.

"Utan auktorisationen skulle tak- och tätskiktsföretagen fortsatt att driva sina verksamheter utan att kunna bevisa att man vet vad man håller på med. Det skulle vara en djungel för beställarna, där de bästa blandades med de sämsta, de seriösa med de oseriösa, utan urskillning."

Ulf Wernquist - tidigare ordförande i Sveriges Takentreprenörer.

Auktorisationen lanseras i början av nittiotalet

Några år senare, i början av nittiotalet, förverkligade Ulf Wernquist idén om att lansera en auktorisation för TIBs medlemmar, något som han hade gått och funderat på länge.

- Första gången som jag presenterade idén med en auktorisation för en bredare publik var under ett symposium på Industrihuset (numera Näringslivets Hus) på Östermalm i Stockholm.

Syftet med presentationen var att förankra idén hos de byggkonsulter, fastighetsförvaltare, och beställare som deltog i symposiet.

- Det kunde knappast gått bättre. Idén togs så väl emot att redan två veckor senare fanns det dom som skrev in som krav i sina upphandlingar att takföretaget skulle vara auktoriserat.

Ulf Wernquist berättar att man redan innan auktorisationen kommit på plats började ställa vissa krav för att få vara medlem i dåvarande TIB och därifrån gick man vidare och skapade auktorisationen.

Grundläggande för TIB-auktorisationen, eller Sveriges Takentreprenörers auktorisation som den numera heter, var att beställarna skulle veta att ett auktoriserat takföretag var kvalificerat och hade välutbildad personal, vilket i sin tur säkerställde optimal kundnytta.

- Redan från början utgick vi från självklara krav, som fortfarande gäller, som att takföretagen skulle sköta sin ekonomi, betala skatter och avgifter och ha utbildade medarbetare.

Auktorisationsnämnden tillsattes redan från start

En annan viktig komponent, som också kom till inledningsvis, var att man tillsatte en auktorisationsnämnd bestående av representanter från takföretagen men också av beställare, konsulter, föreskrivare och försäkringsbolag. För att garantera det juridiskt hållbara med auktorisationen hade nämnden även en representant från en advokatbyrå med spetskompetens mot entreprenadsektorn.

- Att inkludera beställare, konsulter, föreskrivare, försäkringsbolag och advokat i nämnden garanterade att auktorisationen hade verklig kraft, värde, relevans och nytta, inte bara för takföretagen utan även för beställarna och deras slutkunder.

Återigen handlade det om att säkerställa kundnyttan. Värdet, relevansen och nyttan med auktorisationen förstärktes sedan ytterligare genom att man bestämde att takföretagen bara skulle ha sin auktorisation ett kalenderår i taget (jan-dec). För att få sin auktorisation förnyad till nästkommande kalenderåret skulle en ny granskning av företaget ifråga göras i syfte att kontrollera att de fortfarande levde upp till kraven som ställdes.

- Så går det fortfarande till och det är helt unikt och bidrar till att takentreprenörerna håller sina verksamheter i trim och behåller sin skärpa.

Ulf Wernquist understryker att auktorisationen har varit och fortsätter att vara till stor nytta för alltifrån egnahemsägaren till de största byggföretagen och förvaltande fastighetsbolagen.

- Utan auktorisationen skulle tak- och tätskiktsföretagen fortsatt att driva sina verksamheter utan att kunna bevisa att man vet vad man håller på med. Det skulle vara en djungel för beställarna, där de bästa blandades med de sämsta, de seriösa med de oseriösa, utan urskillning. Nu är det istället mycket enkelt att trygga sin upphandling, det är bara att välja ett företag som innehar Sveriges Takentreprenörers auktorisation.

Om Ulf Wernquist
Började sin yrkesbana inom tak- och tätskikt i slutet av 1960-talet. Hade egentligen tänkt syssla med något annat, men så fick hans fars takfirma problem med stora skulder. Ulf hjälpte då till att ordna upp det hela genom att starta takföretaget Takvärn AB 1970, vars kunder först kom från faderns företag.

Efter några år, när skulderna betalats av, drev Ulf Takvärn AB vidare med inriktning mot totalentreprenader som utfördes på olika platser runtom i landet. Därefter skiftade han fokus mot mer komplexa entreprenader i Stockholm, som även inkluderade innergårdar. Från början av nollnolltalet till mitten av tiotalet var Ulf Wernquist ordförande för TIB (numera Sveriges Takentreprenörer) och parallellt med ordförandeskapet drev han alltjämt sitt eget tak- och tätskiktsföretag i Stockholm.

Annons