Byggbranschens nya standardavtal AB 25 och ABPU 25 är på väg

Vad har varit målsättningen med revideringsarbetet?

BKK inledde sitt revideringsarbete redan 2016 och har haft mycket högt uppsatta målsättningar med standardavtalen bl.a. att de ska bidra till sund konkurrens, hög produktivitet, innovation, kvalitet och kostnadseffektivitet, främja samarbete, effektiv kommunikation och lojalitet mellan parterna, innebära optimal riskfördelning och vara transparenta, förutsägbara och inte minst användarvänliga. Fokus har enligt BKK legat på att justera standardavtalen inom fyra områden; kalkylreglerna, projekteringsansvaret, regler för kontroll och kvalitet och nya tvistelösningsregler.

Vilka är de största nyheterna?

Det är en hel del förändringar i AB 25 och ABPU 25 jämfört med nuvarande standardavtal. De nya avtalen är också längre än de nu gällande avtalen. Bland förslagen finns bl.a. följande nyheter (hänvisningar har endast gjorts till AB 25):

• Det är en ny struktur med fler kapitel. Avtalen inleds med nytt kapitel 1 Allmänna utgångspunkter. Det är en tydligare kronologisk ordning och ett mer pedagogiskt upplägg med rubriker inom varje kapitel som gör avtalen lättare att hitta i och mer läsarvänliga.
• Kommentarstexterna har antingen tagits bort eller inkorporerats i bestämmelserna. Idag är de många gånger mycket fylliga och matnyttiga kommentarerna till bestämmelserna bara vägledande vid tillämpning och tolkning. Nu blir det tydligare vad som gäller när många av dessa texter i stället lyfts in i bestämmelserna.
• Ökat fokus på kontroll och kvalitet. Det är ett tydligare gemensamt ansvar för både beställare och entreprenör att lyfta frågor redan under entreprenadtiden. Det anges att underrättelse ska besvaras om det inte är uppenbarligen obehövligt (AB 25 kap. 3 § 3). Mer uppmärksamhet har lagts på beställarens kontroll, anmärkningar och åtgärder (AB 25 kap. 4 §§ 2-9).
• Anpassning till digitala lösningar och digitala modeller. Nya definitioner dels av handling som omfattar även digitala handlingar dels av digital modell införs. Bestämmelser om att digital modell rangordnas högre än ritningar och beskrivningar, ansvar för digital modell och hur krav på skriftlig beställning kan uppfyllas vid digital modell införs.  
• Det införs nya bestämmelser om ändring av entreprenaden och avvikande förhållanden. Begreppet ÄTA-arbeten tas bort. Likställda ÄTA, hinder och väsentlig rubbning ersatt med ”avvikande förhållande” (AB 25 kap. 5 §§ 4 -7). Entreprenörens förslag på åtgärd till följd av det avvikande förhållandet ska inte betraktas som ett förslag till teknisk lösning (AB 25 kap. 5 § 6). Det införs en samlad reglering av tids- och ersättningsfrågor vid ändring av entreprenaden och avvikande förhållande (AB 25 kap. 5 §§ 8-14).
• Rejäla omarbetningar har skett av bestämmelserna om dröjsmål och fel. Det införs en tydlig påföljdskatalog vid fel som anger vilka rättigheter beställaren har vid fel (AB 25 kap. 7 § 11).  Beställaren får även utvidgade möjligheter att avhjälpa fel på entreprenörens bekostnad (kap. 7 § 14).
• Reglerna om tvistelösning har setts över. Det införs mer omfattande bestämmelser om s.k. förenklad tvistelösning (AB 25 kap.11 §§ 3 – 12). BKK:s särskilda Regler för förenklad tvistlösning ska gälla och BKK ska utse skiljeperson om parterna inte kan enas om en person gemensamt. Det ska vara ett snabbt förfarande som parterna är skyldiga att följa beslutet såsom ett klarläggande av avtalet. Tvist ska avgöras av allmän domstol om det omtvistade beloppet inte uppenbarligen överstiger 500 prisbasbelopp (ca 30 miljoner kr). En rejäl höjning mot vad som gäller idag där gränsen går vid 150 prisbasbelopp (ca 8,8 miljoner kr). Fler tvister ska alltså avgöras av de redan hårt belastade allmänna domstolarna. 

Avslutande reflexioner

I artikeln har jag tagit upp några av de ändringar som BKK enats om efter många års förhandlingar. Min uppfattning är att BKK i de nya förslagen har reviderat avtalen till det bättre i förhållande till AB 04 och ABT 06 och i rätt riktning för att uppfylla de målsättningar som satts upp vid revideringen. Vissa ytterligare förtydliganden bedömer jag skulle kunna göras för att göra avtalen ännu mer transparenta och minska risken för att tvistefrågor mellan parterna ska uppstå. BKK har också beslutat att det kommer att tas fram förklarande texter i en gemensam kommentar till avtalen i form av motiv, vilket funnits till tidigare standardavtal bl.a. AB 72. Dessa motivtexter ska ge bakgrund till bestämmelserna och ge läsanvisningar som kan komma underlätta användandet av avtalen.

Med tanke på det stora antalet remissvar som lämnats är det uppenbart att många i byggbranschen har synpunkter på förslagen. Min bedömning är att BKK säkerligen kommer att göra vissa justeringar efter att ha granskat synpunkterna, men att de slutliga standardavtalen till största delen kommer att ha den utformning som förslagen nu har även om de kanske inte är klara till sommaren. Innan året är slut har vi förhoppningsvis AB 25 och ABPU 25 på plats.