Säkerhet på taket

Att fuska med fallskyddet kan kosta miljoner

Att fuska med fallskyddet på taket kan bli mycket kostsamt. Det fick solenergibolaget Sesol AB erfara förra året. Sesol AB förbjöds då av Arbetsmiljöverket att utföra arbeten med fallrisk över två meter utan korrekt fallskydd. Ett förbud som kombinerades med ett vite på två miljoner kronor.

Förbud och vite mot Sesol AB utfärdades efter att Arbetsmiljöverket inspekterat ett 30-tal av företagets arbetsplatser. Vid inspektionerna upptäcktes att flertalet av arbetsplatserna hade brister i fallskyddet; det saknades fasta skyddsräcken, lösa stegar användes och den personliga skyddsutrustningen saknades ofta helt eller användes felaktigt.

Brister i fallskyddet är dock inte unikt för Sesol AB utan ett problem som tyvärr finns hos alltför många andra företag också.

Under sina tjugofem år som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket har Michael Nilsson inspekterat alltifrån hemtjänsten till kärnkraftverk och även ett stort antal företag inom byggsektorn.

Michael Nilsson är anställd hos ett av Arbetsmiljöverkets fem regionkontor, Region Mitt, som täcker in sex län - Örebro, Dalarna, Värmland, Västmanland, Uppsala och Gävleborg - och från sitt kontor i Örebro genomför han cirka hundra inspektioner per år.

Han betonar, apropå situationen hos Sesol AB, att om förhållandena på en arbetsplats utgör en akut fara för de arbetandes liv och säkerhet har Arbetsmiljöverkets inspektörer mandat att utfärda ett förbud som genast stänger ner den aktuella verksamheten.

- Om allvarliga brister i fallskyddet upptäcks kan jag som inspektör utfärda ett förbud mot att montera exempelvis tätskikt eller solpaneler som träder i kraft omedelbart i syfte att skydda de som jobbar på taket.

Skulle företaget ifråga sedan bryta mot förbudet, poängterar Michael Nilsson, kan förbudet förenas med vite. Då riskerar man att få betala tusentals eller i vissa fall miljontals kronor.

"Under våra inspektioner visar det sig alltför ofta att man gjort fel och skippat första gradens fallskydd och bara använder sele och lina. Bland övriga vanliga brister kan exempelvis nämnas felmonterade skyddsräcken."

Michael Nilsson - Arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket

Bristande fallskydd ofta orsak till sanktionsavgifter

Statistiken visar att bristande fallskydd är en av de vanligaste orsakerna till beslut om sanktionsavgifter. Storleken på sanktionsavgiften styrs bland annat av typen av överträdelse och blir högre ju fler anställda man har.

I Sverige utfärdas varje år mellan tusen och tolvhundra sanktionsavgifter. Majoriteten går till företag med mindre än femtio anställda och flest antal sanktionsavgifter utfärdas till företag med en till fyra anställda.

Michael Nilsson berättar att den dagliga uppgiften för en arbetsmiljöinspektör är att kontrollera faktiska fysiska förhållanden på olika arbetsplatser.

- I samband med inspektionen gör vi en bedömning om vad som behöver åtgärdas. Dessa åtgärder förmedlas muntligen till företaget ifråga. Efteråt får de även ett så kallat inspektionsmeddelande där vi skriftligen listar de åtgärder som måste genomföras. En tid senare gör vi en uppföljande inspektion och går igenom och kontrollerar att de brister vi påtalat har tagits itu med. Och har man inte tagit itu med bristerna kan vi fatta beslut om att utfärda föreläggande eller förbud med vite.

Första gradens fallskydd är viktigast

När det gäller fallskydd säger Michael Nilsson att de kan delas upp i första och andra graden.

- Vid arbete på tak ska man i första hand använda första gradens fallskydd, det vill säga kollektiva fallskyddsanordningar som skyddar flera personer. Jag pratar om skyddsräcken, ställningar, arbetsplattformar, täckning av öppningar, arbetskorgar och fallskyddsnät.

Andra gradens fallskydd är personligt fallskydd i form av sele och säkerhetslina.

- Under våra inspektioner visar det sig alltför ofta att man gjort fel och skippat första gradens fallskydd och bara använder sele och lina. Bland övriga vanliga brister kan exempelvis nämnas felmonterade skyddsräcken.

Att enbart använda personligt fallskydd i form av sele och lina ska endast ske om förhållandena inte tillåter annat eller om det inte är rimligt med gemensamma fallskydd.

- Undantaget är vid kortare takarbeten då det inte är möjligt att sätta upp fasta gemensamma fallskydd. Då kan man använda enbart sele och lina.

Kontroll av fallskydd är en prioritet

Michael Nilsson understryker att kontroll av fallskyddet har en hög prioritet inom Arbetsmiljöverket och att syftet med deras inspektioner är att få ner antalet fallolyckor.

- Enligt vår statistik låg antal fall från tak på en väsentligt högre nivå mellan 2020 och 2023 jämfört med 2019, med en återgång nedåt 2024. Under samma period hamnar takmontör på andra plats bland de yrkeskategorier som drabbas av flest fallolyckor från tak inom bygg.

Orsakerna varierar varför takföretag och solenergiföretag tar genvägar när det gäller fallskyddet vid montering av tätskikt respektive installation av solpaneler.

- Det kan vara av ekonomiska skäl som man exempelvis fokuserar främst på personlig skyddsutrustning i form av sele och lina, vilket är billigare än att sätta upp skyddsräcken och andra kollektiva skydd. En annan orsak kan vara brist på kunskap kring vilka regler som gäller. Samtidigt är min upplevelse när jag är ute och gör inspektioner att de flesta vill göra rätt när det gäller fallskyddet.

Som avslutning framhåller Michael Nilsson att när ett byggprojekt omfattar arbete där man riskerar att falla två meter eller mer måste man ha en arbetsmiljöplan som klargör hur man förebygger arbetsmiljörisker på plats i byggskedet.

- Det är viktigt att under planering och projektering av ett takprojekt förutse fallriskerna, att läsa och respektera regelverken och därmed bidra till att minimera risken att någon faller ner från taket.

Ansvaret för att planera så att fallolyckor kan undvikas delas av en rad aktörer inom ett byggprojekt, såsom: byggherre, arkitekt, konstruktör, Bas-P, Bas-U och inte minst takentreprenörer och solenergiföretag.

Annons